Orolig eller till och med rädd

Ultraljudet närmar sig med stormsteg och jag blir bara mer och mer orolig att något är galet med lilla ärtan. Har fått för mig att jag inte känner h*n röra på sig längre. Har ingen egentlig anledning att oroa mig, men den där gnagande känslan av att något ska vara fel vill inte försvinna :( Vi såg ju lilla ärtan röra på sig vid UL i 12 + 2 så det är mindre än 1% risk att något har gått fel, men jag kan ändå inte släppa. Vad ska jag göra? Och vad ska vi göra om något är galet eller ärtan inte lever längre. Hemskaste tanke! Uhh, ryser i hela kroppen bara jag tänker på det.

Precis som alla säger så är det nog bara noja, jag har inte haft ont, blött eller nått sånt, om något hänt skulle kroppen stött ut fostret. Men ändå.. Suck!

Också sitter jag ute på ön över natten, utan M.. Gör inte saken bättre:(

Trots min rädsla för att någonting ska ha gått fel med Ärtan så kan jag inte låta bli att mitt i allt eländ längta tills på måndag och UL. Otroligt spännande på samma gång som det är nervöst och läskigt.

Nu ska jag försöka koppla bort mina nojiga tankar genom att ta en tur med kameran runt denna vackra ö, har ju utlovat bilder härifrån och nu är min månad här ute snart slut så det börjar bli dags :)


Kommentarer
Postat av: Malin Lj

Ja, att se hela magen ändra form är riktigt häftigt faktist! Fast ibland rör det sig så mycket där inne att man börjar må illa! Trycker väl på nerver o grejer...



Försök o inte oroa dig, allt är säkert helt i sin ordning. Hoppas allt går bra på måndag:) Tänk att ni iaf har fått se lilla ärtan vid flera tillfällen. Vi visste ju egentligen inte om det var nån där inne förns efter de första sparkarna i v 16. Hoppas få se bilder på måndag:) Kramkram

2009-07-19 @ 00:15:20
URL: http://malinlj.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0