LIWet och vardagen

Vart tar dagarna vägen egentligen? På söndag blir vår lilla älskling två månader, fatta två månader! Det är hur lång tid som helst och ändå känns det som det var igår hon kom till oss vår lilla älskling. Ibland kan jag börja tvivla på min egen förmåga och om vi ( jag) tar tillvara på tiden nog. Men så tänker jag om. Hur ska jag inte kunna och varför skulle vi inte ta tillvara på tiden? Vi har redan så många fina minnen sedan Mait kom och fler ska det bli, längtar mer och mer till påsk då vi ska göra turnè söderut. Släkt i parti och minut kommer det bli, ska bli kul, säkert ganska jobbigt att bo i ryggsäck med en tre månaders men för mina och Magnus föräldrars skull så gör vi det. Ska bli så kul att de ska få "lära känna " sitt barnbarn, de har enbart träffat henne några få timmar hittills ju :-( Jätte trist!

Men för idag säger jag god natt och på återseende. Imorgon är det helg =)