LIWet och vardagen

Idag blir Mait 12 veckor ung, vägrar säga gammal om en världsmedborgare som inte ens tagit sitt första kliv på jordeytan =) Har ganska svårt att tänka mig att den här nya tillvaron, som ändå är så otroligt välbekant, bara varit i 12 veckor. Samtidigt går tiden så otroligt fort så jag har svårt att förstå att det hunnit gå 12 veckor sen Maitan tittade ut. Det blir lite av kaos i min hjärna när jag försöker få grepp om tiden sen förlossningen, men det blir nog bättre vad det lider. Om inte annat förbyts det som i ganska många lägen känns som kaos mot något välbekant och hemtamt, i alla fall hoppas jag det =)

12 veckor före förlossningen var jag på min andra praktikvecka och mådde faktiskt riktigt bra. Är svårt att tänka sig att det är lika lång tid mellan förlossningen från den dagen tills idag. Det har ju hänt så otroligt mycket nytt, bra, konstigt, förvirrande, tröttsamt och livsavgörande sen den natten på förlossningen. Även om de 12 veckorna, vi inte visste att vi hade kvar till Ärtans ankomst, kändes som en evighet och vi tyckte det hände hur mycket som helst med mig och magen från dag till dag, så kan det inte mäta sig med de första 12 veckorna av ett människoliv. Magiskt!