Tiden räcker inte till



Kanske inte är tiden som sinar utan orken. Hur det än är och vad det än är som inte räcker till så känns det som jag står helt still. Jag borde verkligen ha påbörjat mina VFU- rapporter i helgen men igår jobbade jag ju och idag har vi verkligen tagit det lugnt, både skönt och behövligt =)

M har under eftermiddagen läst inför morgondagens seminarium så jag passade på att stoppa in Vilde i citåträngen och fara utanför stan för en promenad utan asfalt under fötterna. Kallt men ändå skönt. Dagen bjuder inte på den blåa himmel vi har vant oss vid här i Umeå sista månaderna men det var skönt och en riktig försmak inför den gråare period som mest troligt är i antågande innan snön lägger sig. Längtar inte efter snön för det blir så slaskigt, men när solen inte tittar fram blir kvällsmörkret så påtagligt vilket kan bli ganska påfrestande i längden. Hösten börjar verkligen gå mot de gråa och bruna nyansernas period, men lika vackert är det på sitt sätt.








Mina två favorit kort från dagens promenad, ingen systemkamera än men jag blir mer och mer taggad. Får se vad ekonomin tillåter här framöver, men de är inte fy skam de här korten heller. Trots enbart en kompakt Canon =)

 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0